De skapar robusta kommuner redo om krisen kommer

Säkerhetssamordnarna Carl Paegle, Felicia Abelsson, Andreas Gustavsson och informationssäkerhetssamordnare Johan Johnson arbetar gemensamt med att trygga kommunens verksamhet, både praktiskt och digitalt.

De hoppas på det bästa men planerar för det värsta. Vid årsskiftet började Varas, Essungas och Grästorps kommuners gemensamma säkerhetsavdelning att jobba för att göra kommunernas verksamhet robusta.

Permakris var ett av nyorden som kom in i Svenska akademiens ordlista vid nyår. Bakgrunden är att Sverige de senaste åren har fått hantera en rad olika kriser. Och det är just det förändrade omvärldsläget i kombination med skärpt lagstiftning som har gjort att kommunerna behövt stärka sitt arbete med säkerhet och civilt försvar.

Tidigare ingick Vara, Essunga och Grästorps kommuner i en gemensam säkerhetsorganisation med Lidköpings kommun men vid årsskiftet sjösattes den nya organisationen.

 I nuläget består den av de tre säkerhetssamordnarna Felicia Abelsson, Carl Paegle och Andreas Gustavsson och informationssäkerhetssamordnare Johan Johnson. För dem är det inget nytt att arbeta med krisplanering och kommunal säkerhet.

 – Säkerhetsarbetet i en kommun är brett och handlar om många olika frågor men framförallt om planering och förebyggande arbete. Att hoppas på det bästa, men planera för det värsta är något vi jobbar efter, säger Felicia Abelsson.

Analyserar riskerna i kommunerna

En av de första arbetsuppgifterna som hon, Carl Paegle och Andreas Gustavsson tog tag i var den nya risk- och sårbar[1]hetsanalysen för respektive kommun.

 – I samband med varje ny mandatperiod ska en ny risk-och sårbarhetsanalys göras. I den undersöker vi vilka risker som finns i kommunen och hittar åtgärder som måste göras för att klara av att upprätthålla vår verksamhet vid kris, berättar Felicia Abelsson och fortsätter:

 

– Det kan handla om exempelvis strömavbrott och att skolorna måste ha ett förråd med ficklampor och hemtjänsten måste ha laddade powerbanks för att ladda sina telefoner. Risk- och sårbarhetsanalysen är ett bra första uppdrag eftersom vi får lära känna kommunerna ordentligt. Den ger också en bra översikt för kommuninvånarna eftersom de kan ta del av rapporten.

Säkerhetsarbetet i en kommun styrs av många lagar och förordningar men arbetet är en kombination av strategiskt och praktiskt. Utöver risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaneringar ska säkerhetsorganisationen bidra till att kommunerna och dess anställda är ordentligt förberedda.

 – Vi ska planera för olika scenarier och öva de personer som ska vara med och hantera en kris, säger Carl Paegle.

Det är ett stort och brett uppdrag som rör alla områden i en kommun och kräver en sammanhållen överblick.

I det arbetet ser Anna Cederqvist, kommundirektör i Vara, kommun, stora vinster med en säkerhetsorganisation.

 – Att samla säkerhetssamordnare i en organisation skapar både effektivitet och minimerar sårbarheter, säger Anna Cederqvist och fortsätter:

 – Vi samarbetar bra över kommungränserna och kan uppnå synergier och ökad kundnytta, säger hon.

Sveriges kommuner är också en viktig del i landets totalförsvar som just nu rustas upp.

 – I det civila försvaret har kommunerna en nyckelroll. Vi ska, om det blir krig, kunna upprätthålla verksamheten men också stötta Försvarsmakten så att de kan utföra sina uppdrag på ett bra sätt, säger Andreas Gustavsson.

Att upprätthålla verksamheten är ett uttryck som säkerhetssamordnarna ofta använder. I klartext betyder det att kommunens verksamhet i möjligaste mån ska fungera även i kris- och krigstider.

 – Kommunerna har fått anvisning att vi ska klara att hålla ut och bedriva samhällsviktig verksamhet under en viss tid under höjd beredskap, säger Carl Paegle.

För att lyckas behövs mycket planering och inventering av resurser.

 – Det handlar om frågor som vad händer exempelvis om strömmen går eller vi inte skulle få leverans av livsmedel under en vecka. Hur gör vi då för att bedriva de verksamheter som vi måste ha igång? Det är något som hela kommunen måste vara delaktig i vilket kräver samordning och samverkan mellan alla kommunens verksamheter, säger Felicia Abelsson.

 Att involvera verksamheterna i arbetet är viktigt för dem.

 – För oss är det viktigt att dessa dokument kommer till nytta för kommunen och att det inte bara blir något vi skickar iväg till Länsstyrelsen och sen är nöjda. Vi ser det som en utmaning att jobba om dokumenten så att de blir kända av våra verksamheter och att de känner att de kan använda dem, säger Felicia Abelsson.

Informationssäkerhet en viktig del

När det gäller säkerhet i en kommun handlar numera mycket om hur den digitala informationen hanteras och det är informationssäkerhetsamordnare Johan Johnsons fokus. Hans uppdrag är att bidra till att all information i kommunerna hanteras på ett säkert sätt. En uppgift som blir allt mer central i takt med ökade cyberangrepp och att mer personlig information finns i samhällets digitala miljöer.

– Informationssäkerhet handlar i grunden om att värdera information och skydda den utifrån sitt skyddsvärde. I kommunen jobbar vi med att förebygga informationssäkerhetsrisker genom att ta fram riktlinjer och utbildningar för att öka säkerhetsmedvetenheten och förståelsen för hur vi hanterar kommunens information på ett säkert sätt, säger Johan Johnson.

Vad ser ni mest fram emot med arbetet?

– Att arbeta med att skapa trygghet i vår kommun och att bygga en säkerhetsorganisation som kan hantera de kriser som dyker upp, säger Carl Paegle och får medhåll av Andreas Gustavsson och Felicia Abelsson som tillägger:

 – Såklart hoppas vi inte att vi drabbas av en kris eller krig men om vi skulle göra det handlar vårt uppdrag om att kommunen ska vara redo att hantera den situation som uppstår.