Vara kommun satsar på egen säkerhetsorganisation

Krisberedskap, civilt försvar, säkerhetsskydd och informationssäkerhet har fått ökat fokus. Vara kommun samlar och stärker därför säkerhetsorganisationen.

– Omvärlden förändras i snabb takt. Miljö- och klimatutmaningar samt geopolitiska spänningar, krig och konflikter påverkar oss som invånare och kommunen som välfärdsleverantör, säger Gabriela Bosnjakovic, kommunstyrelsens ordförande.

Sedan 2016 har Vara tillsammans med kommunerna i Essunga, Grästorp och Lidköping en gemensam organisation för säkerhetssamordning. I höstas gjordes en utredning som visade att säkerhetsorganisationen måste utvecklas för att kunna möta behoven av förebyggande säkerhetsskydd och uthållig operativ krishantering.

– Vi har dels en skärpt lagstiftning som ställer krav på säkerhetsskyddet. En viktig del där är informationssäkerhetsarbetet. Därför behöver vi förstärka organisationen och kraftsamla kring dessa frågor, säger Anna Cederqvist, kommundirektör.

Just nu pågår rekryteringen av tre säkerhetssamordnare och en informationssäkerhetssamordnare. Två säkerhetssamordnare ska arbeta för Vara och en för Essunga och Grästorp. Informationssäkerhetssamordnartjänsten ska kommunerna dela på.

– Samarbetet med Essunga och Grästorp ger oss både effektivitetsvinster och en minskad sårbarhet vad gäller specialistkompetens, säger Anna Cederqvist.

Vara bedriver beredskapsarbete sedan länge

Bakgrunden till satsningen är en förändrad omvärldssituation och att regelverken för kommunerna har skärpts. 2015 beslutade riksdagen om återuppbyggnad av det civila försvaret och 2018 kom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, överens med Sveriges kommuner och regioner, SKR, om att landets kommuner ska inleda arbetet med att planera för sina uppgifter inom totalförsvaret.

Carl Paegle, säkerhetssamordnare i Vara kommun, poängterar att det är ett arbete som redan är igång.

– Vara bedriver sedan länge ett brett beredskaps- och krisarbete med kontinuitetshantering för att kunna fortsätta våra samhällsviktiga verksamheter under störda förhållanden. Arbetet innefattar bland annat övergripande krisledningsplan för Vara kommun, förvaltningsspecifika krisledningsplaner, nödvattenplan, reservkraftsplan, drivmedelsförsörjning och underlag för personalprioritering, säger Carl Paegle, säkerhetssamordnare i Vara kommun.

I den risk- och sårbarhetsanalys som gjordes inför nuvarande mandatperiod identifierades en rad risker som kan skapa allvarliga konsekvenser för kommunen. Särskilt fokus riktades mot naturolyckor, störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem samt antagonistiska hot och social oro.

– Sett utifrån omvärldsläget vi befinner oss i nu och den eventuella gråzonskrigsföring till exempel Ryssland kan föra, är de största hoten cyberattacker och försök att påverka våra försörjningssystem inom exempelvis vattenförsörjningen och elförsörjning till betalsystem och liknande, säger Carl Paegle och fortsätter:

– En annan högaktuell risk detta valår är otillbörlig påverkan på valet och/eller personer som röstar. I Vara bedrivs därför ett valsäkerhetsarbete inför det stundande riksdagsvalet.

Har beredskapsarbetet och arbetet med det civila försvaret ökat till följd av kriget i Ukraina?

– Arbetet i sig har inte ändrats och var påbörjat redan innan Rysslands invasion av Ukraina, men vissa fokusområden inom det arbetet blivit än mer aktuella. Utöver det har mottagandet av flyktingar tillkommit, som är en fråga för många delar av kommunen med inventering av boendeplatser och att kunna ge ett säkert mottagande, säger Carl Paegle.

---

Fakta om det civila försvaret

Totalförsvaret omfattar både det militära och det civila försvaret. Landets alla kommuner ingår i det civila försvaret, som omfattar hela samhället, och kräver att många olika aktörer samarbetar för att nå målen frö det civila försvaret.

I nuläget det civila försvarets fokus att stärka arbetet inom ordning och säkerhet, skydd av civilbefolkningen, hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvatten, transporter, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post.

I Sverige omfattas alla medborgare och övriga bosatta mellan 16-70 år av totalförsvarsplikten.

Vid en kris går samhällets resurser i första hand till grupper med störst behov. Regeringen anser att privatpersoner utan hjälpbehov ska kunna klara den egna försörjningen i en vecka och kunna hålla sig informerade, följa instruktioner från myndigheter och kommunicera med andra.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

---