Skapar trygg punkt vid kris

Ett reservkraftsaggregat på 700 hk är själva hjärtat i trygghetspunkten som håller på att skapas på Lagmansgymnasiet.

– Invånarna ska kunna komma hit för att få information, ladda mobilen, hämta vatten, värma sig och vid behov få något varmt att äta och dricka vid händelse av kris, säger säkerhetsamordnare Carl Paegle.

Trygghetspunkter är ett av fokusområdena som politikerna beslutat och varit drivande i att kommunen ska arbeta med för att stärka beredskapen. Det är också något som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanar kommunerna runt om i landet att skapa.

Tekniska nämnden har bestämt att Sprinten som består av Lagmansgymnasiets, konserthusets, AMB:s och black boxs lokaler ska vara kommunens första trygghetspunkt.

Lastbilsmotor

Reservkraftsaggregatet finns redan på plats och är driftsatt så att det kan startas upp redan nu om det skulle behövas.

– Det är i praktiken en lastbilsmotor av största modell som driver en generator som skapar el som vi kan använda på trygghetspunkten, förklarar tekniska chefen Nils Gustavsson.

Den klarar av att hålla igång hela Sprintenområdet som omfattar lokalerna för Lagmansgymnasiet, AMB, konserthuset, black box och Lagmansköket.

– Lagmansköket är kommunens kriskök. Vi kan ställa om och få fram 3 000 portioner mat per dag till de som omfattas av kommunens verksamhet som boenden och skolor. Utöver detta planerar vi för att vid behov få fram 5 000 nödportioner per dygn som vi får laga till i omgångar, säger kostchef Anki Torstensson.

Krismatsedlar

Nödportioner lagas utifrån förberedda krismatsedlar som anpassas efter vilken typ av kris det är, vad som finns i lagren och vad som behöver användas först för att inte bli dåligt.

– Vi har frys- och kylcontainrar vid Lagmansköket som vi kan starta upp vid behov. De drivs av det stora reservkraftsaggregatet och de går att flytta till andra platser om det behövs, säger kostchefen.

Skapa rutiner

Det återstår en del administrativt arbete innan trygghetspunkten är helt klar.

– Vi ska bland annat skapa rutiner för när trygghetspunkten ska aktiveras, vilka som ska bemanna den och hur den ska märkas ut, säger Carl Paegle.

Uppbyggnaden ska bli klar under 2024.

Säkerhetsorganisationen har gjort en inventering under hösten över platser runt om i kommunen som skulle kunna bli aktuella som trygghetspunkter. Den kommer att lämnas vidare för utredning som sedan kommer leda till ett politiskt beslut över hur många och var trygghetspunkterna ska finnas.

Fler reservkraftsaggregat

Ett annat pågående arbete är att undersöka om vissa andra av kommunens fastigheter kan förses med mindre aggregat som i alla fall ska kunna upprätthålla värme i byggnaderna. Sedan tidigare finns det reservkraft på kommunhuset och Vara vårdcentrum.

– Aggregatet på vårdcentrum klarar av att hålla igång hela den byggnaden med vårdcentralen, boenden och annan verksamhet så vi kan fortsätta att bedriva vård. Skulle det bli en svår och långvarig kris kan brukare från andra platser flyttas dit, säger Nils Gustavsson och förklarar att de undersöker skicket på aggregaten och om det finns behov på fler platser än idag.

Även i kommunens vattenverk finns reservkraft så dricksvattenförsörjningen ska kunna upprätthållas vid elavbrott.

Informationsplatser

Informationsplatserna som finns runt om i kommunen är klara och redo att användas om en kris skulle inträffa.

– Det finns platser i alla tätorter där vi från kommunen kan informera analogt om exempelvis internet inte fungerar. Vi kan sätta upp affischer eller ha personal på plats för att informera, säger Carl Paegle.

Informationsplatserna finns vid Arentorps skola, Jungs skola, Nästegårdsskolan, Larvs skola, Stora Levene skola, Tråvads skola, Vedums skola, Vara bibliotek, Vara kommunhus och Vara vårdcentrum.

 

För mer information kontakta Carl Paegle, säkerhetssamordnare på 0512-310 00

---