I folkhälsans tjänst
Birgitte Hald arbetar som folkhälsostrateg i Vara kommun. Hennes området är brett. Det spänner över hela samhället och livet från födsel till död. Förebygga och friskfaktorer.
Det är två nyckelord som folkhälsostrategen Birgitte Hald arbetar efter.
– Allt som händer i våra liv har egentligen med folkhälsa att göra, säger hon om sitt breda uppdrag.
En god och trygg uppväxt, fullföljda studier på grundskola och gymnasiet, bra arbetsmiljö, tryggt och funktionellt boende, goda levnadsvanor, vänner, fysisk aktivitet, att känna inflytande på det som händer i samhället och en jämlik sjukvård som är tillgänglig för alla. De är alla faktorer som påverkar folkhälsan positivt, både var för sig men också tillsammans eftersom den ena faktorn hänger ihop med den andra.
Birgitte Halds arbete spänner med andra ord över ett väldigt brett område, i princip allt som rör samhället och människors liv från födsel till död.
– Mitt uppdrag är att arbeta för god folkhälsa i Vara kommun utifrån det som redan är bra eller som vi behöver förbättra genom att förebygga och skapa friskfaktorer, säger hon och förklarar att hon arbetar övergripande strategiskt och inte möter enskilda klienter.
Utbildningsnivå
Ett sådant arbete är att höja utbildningsnivån.
– Generellt sett gäller, desto högre utbildningsnivå desto bättre folkhälsa. Utbildning ger kunskap och möjligheter till att skapa ett bra liv. Det ger oftast i sin tur högre lön, vilket ger möjlighet till en aktiv fritid och sunda matvanor, förklarar hon.
Att höja utbildningsnivån kan innebära att skapa förutsättningar för att få godkända betyg men också att uppmuntra till att läsa vidare efter gymnasiet på exempelvis yrkesutbildning, folkhögskola, högskola eller att fördjupa sina kunskaper genom intern utbildning på företaget där man arbetar.
– Att lära sig nya saker och inte avstanna är en friskfaktor, säger hon.
Psykisk ohälsa
Ett annat område som alla landets kommuner arbetar
mycket med, är den psykiska ohälsan. Birgitte Hald har nyligen tagit fram en suicidpreventionsstrategi för kommunen. Det är en plan för hur man kan förebygga självmord som ska ligga till grund för det praktiska arbetet i verksamheterna.
– Kommunen ordnade föreläsningar och aktiviteter tillsammans med Svenska kyrkan i samband med suicid- preventiva veckan tidigare i september. Under hösten kommer det finnas digitala föreläsningar via kommunens hemsida. De är gratis och öppna för alla att delta i. Kunskap och att vi pratar om suicid är ett sätt att förebygga, säger hon.
All verksamhet
I grunden för det lokala arbetet i Vara kommun finns FN:s globala mål för 2030, nationella mål som beslutas av regeringen och Folkhälsomyndigheten samt de mål som antas lokalt. Vad som ska prioriteras i Vara, utifrån de övergripande folkhälsomålen, beslutas genom Folkhälsorådet i Vara kommun. Det består av politiker från kommunens alla nämnder, regionen, tjänstepersoner varav Birgitte är en samt representanter från Närhälsan Vara vårdcentral och Folktandvården.
Folkhälsostrategen har ingen egen avdelning utan arbetar tillsammans med all verksamhet som finns inom kommunen. Hon är anställd av Västra Götalandsregionen men arbetar på uppdrag av Vara kommun. Hon bidrar med kunskap och stöd utifrån folkhälsovetenskap och ibland med finansiering till olika projekt som verksamheterna sedan genomför. Det kan handla om projekt genom elevhälsan eller äldreomsorgen men även delaktighet i kommunens utveckling där hon bidrar med ett folkhälsoperspektiv.
– Vara kommun är duktiga på att tänka in folkhälsa. Några exempel är satsningen på elljusspåret Skogskullespåret samt den fina lekplatsen i det nya bostadsområdet på Lassagården, säger hon.
Samhällets utformning
Folkhälsan påverkas av hur samhället är utformat. Birgitte Hald är med i nätverket Healthy cities som representant för Vara kommun. Det svenska nätverket är en del av FN:s världshälsoorgan (WHO). De arbetar brett på flera nivåer för att städer ska utformas på ett hållbart sätt så att de främjar folkhälsan. Tidigare i år höll Healthy cities sin årskonferens på Vara konserthus. Deltagarna fick lyssna till föredrag, delta i diskussioner samt gå en guidad tur förbi bland annat IBK-hallen, stationshuset och konserthuset, allt med koppling till folkhälsan.