2024-06-24 09:10Nyheter

Digital teknik ger trygghet

Kvinna med ljust axellångt hår, klädd i rosa piketröja håller i en kamera. I bakgrunden syns en säng.Catarina Bergqvist visar kameran som används vid e-tillsyn på natten. Den fungerar på samma sätt som om nattpatrullen hade tittat in en kort stund i sovrummet för att se så att allt är som det ska.

Det finns många orosmoment i vardagen. En del av dem kan lösas med hjälp av trygghetsskapande teknik.

– Trygghetslarmet är oftast det första digitala hjälpmedlet man får. Det är också det som används av flest brukare, säger Catarina Bergqvist på avdelningen för service och matleveranser som sköter installationen och skötseln av utrustningen.

Det finns också smarta digitala lösningar som gör att man inte behöver bli väckt när det är dags för tillsyn på natten.

Ett armband eller halsband med en knapp att trycka på om man behöver hjälp. Det utgör en stor trygghet för många brukare, men även deras anhöriga. När man trycker på knappen svarar personalen på Trygghetscentralen i Lidköping och via en apparat som installerats i hemmet kan de och den som larmat prata med varandra.

Ibland räcker det med att prata med Trygghetscentralen för att lösa problemet, annars ordnar de så att omvårdnadspersonal åker hem till den som larmat. Det gör de under hela dygnet, förklarar Catarina Bergqvist.

Det finns även olika typer av digitala rörelselarm som kan kopplas till trygghetslarmet. Det kan handla om exempelvis mattlarm och dörrlarm.

Larmet testas ofta

För att få ett trygghetslarm behövs det ett beslut av en biståndshandläggare. Du når dem genom att ringa till Vara kommuns kontaktcenter på 0512-310 00 eller använda e-tjänsten för att ansöka på Vara kommuns hemsida. Man behöver inte ha andra insatser från kommunen för att få ett larm.

Jag och mina kollegor åker hem till brukaren och installerar utrustningen. Vi provlarmar ihop så att den som fått trygghetslarmet vet hur det fungerar, säger Catarina.

Det är hon och hennes kollegor som åker ut om tekniken inte skulle fungera.

Det sker tysta automatiska kontroller flera gånger per dygn så att vi ska kunna vara säkra på att det fungerar, förklarar hon.

Trygghetslarmen fungerar även om strömmen skulle försvinna eftersom de har batteri. Skulle mobiltelefonin gå ned finns det rutiner för personalen att följa i de situationerna.

 

Digitalt lås på ytterdörren

De som får ett trygghetslarm installerat får oftast också ett digitalt lås på ytterdörren.

Personalen kan öppna dörren med hjälp av sina mobiltelefoner så att de alltid kan komma in direkt utan att behöva åka tillbaka till respektive hemtjänsts lokaler och hämta fysiska nycklar, säger Catarina Bergqvist.

Nästan alla som har insatser via kommunen har digitala lås på ytterdörren.

 

Tillsyn på natten

En del brukare har tillsyn på nätterna av nattpatrullen. Det är lätt att bli väckt när nattpersonalen går in i hemmet och öppnar dörren till sovrummet. Det finns en risk att brukarna går upp vilket kan leda till en fallolycka. Med hjälp av e-tillsyn som är en kamera som ställs på exempelvis en bokhylla eller en byrå i sovrummet kan de göra kollen utan att riskera att väcka någon.

Brukaren och personalen bestämmer i förväg när kameran får slås på under natten, exempelvis mellan klockan 2 och 3. Under den bestämda tiden är kameran på en kort stund, precis som om vi hade varit på plats och tittat in genom dörren. Ligger brukaren i sängen så startas inte kameran mer. Skulle brukaren inte vara i sängen gör vi en koll till under den tiden som vi bestämt. Är inte brukaren i sängen då heller åker nattpatrullen dit, säger Catarina Bergqvist och förklarar att det är just nattpatrullen som med hjälp av en dator i bilen startar kamerorna och gör tillsynen.

 

Hon är noga med att betona att det är tillsyn under korta tider som bestämts på förhand och inte någon form av konstant övervakning som en del är oroliga för. Fler brukare skulle kunna ha god nytta av e-tillsynen.

Det går att kombinera ett besök i hemmet och en tillsyn via kameran om man vill, säger hon.

Tillsynen på natten beslutas av en biståndshandläggare.

 

GPS

Det finns också gps-larm som förskrivs av kommunens sjuksköterskor. De används främst av brukare som har demenssjukdomar i ordinärt boende och kommunens särskilda boenden. Då kan man gå ut och känna sig självständig även om man är orolig för att inte hitta tillbaka.

Du kan trycka för att larma om du behöver hjälp. Då kan du prata med personalen som svarar på larmet. Om du kommit utanför ett visst förbestämt område skickas ett larm till personalens mobiltelefoner. De kan se på en karta var du är och kan vägleda dig tillbaka eller gå och möta dig. Det ger brukaren både frihet och trygghet, säger Catarina Bergqvist.


Om Vara kommun

Hos oss är landskapet platt och vidderna stora, men det är inte bara naturen som ger oss möjlighet att se långt. Vi har en tradition av att arbeta långsiktigt och att vidga vyerna. Vara kommun har cirka 1 300 anställda, vilket gör oss till den största enskilda arbetsgivaren i vår kommun. Vi arbetar utifrån vår vision Vara vågar - I Vara finns det goda livet, hos oss är alla välkomna, här ser vi lite längre. Vi bygger för framtiden.